Julia Renström har skrivit rapporten tillsammans med Jenny Westerberg.

Vad innebär aktiv karbonatisering?

− Askan som uppstår vid förbränning av avfall och biobränsle vid fjärr- och kraftvärmeverk binder koldioxid naturligt genom en kemisk reaktion som kallas karbonatisering. Vid just aktiv karbonatisering kan man påskynda processen genom att tillföra koldioxid under kontrollerade former där temperatur, tryck och fuktighet är viktiga komponenter. Även koncentrationen av koldioxid är avgörande, och resultat i studien tyder på möjligheter att nyttja rökgaserna från förbränning som direkt koldioxidkälla. Karbonatisering ger också askan nya materialegenskaper och potentiella användningsområden inom bygg- och anläggningssektorn.

Hur stor är potentialen?

− Potentialen för den svenska fjärrvärmesektorn uppskattas till 100 000 – 200 000 ton inbunden koldioxid per år, vilket i sig utgör en liten andel av fjärrvärmesektorns totala utsläpp. Störst mängd koldioxid kan bindas till energiaskor från avfallsförbränning. Aktiv karbonatisering ska ses som ett komplement till CCS och CCU, särskilt där infrastruktur eller volymer gör storskalig koldioxidinfångning svår. Även om endast en mindre del av en anläggnings koldioxidutsläpp kan bindas in i askan så är det ändå intressant eftersom det innebär möjligheter att undvika utsläppsrätter vid fossil koldioxid och att certifiera kolsänkor vid biogen koldioxid.

Vad krävs för att realisera tekniken?

− Tekniken är välkänd i labbskala men inte etablerad i fullskalig industriell tillämpning. För att tekniken ska kunna tas i bruk krävs tydligare regelverk, affärsmodeller och samverkan mellan aktörer. Värdekedjan är inte på plats än. Samtidigt finns ett stort intresse från flera håll och Danmark lyfts till exempel fram som ett föregångsland avseende nyttjande av karbonatiserade askmaterial.

När kommer vi se en tillämpning?

− Vi bedömer tiden till marknad till ca 5–10 år beroende på hur snabbt tekniken utvecklas och marknadens incitament ökar. Innan dess behöver vi också lösa frågor som rör lagstiftning och policy.

Läs mer om projektet här. Den 8 december presenterar Julia Renström och Jenny Westerberg studien på webbinariet Arena energisaskor. Läs mer och anmäl dig här.