– Det här är ett unikt initiativ som samlar aktörerna längs hela plastens värdekedja, från plastproducenter till återvinningsaktörer, avfallsförbrännare och alla däremellan. Det betyder enormt mycket att lära av varandra och enas kring åtgärder som gör skillnad, säger Jenny Sahlin, projektledare och senior avfallsexpert på Profu.

Handlingsplanen för att minska plast till avfallsförbränning belyser tre stora plastflöden: byggplast, hårdplast som lämnas till ÅVC, samt plastförpackningar. Bland åtgärderna för dessa flöden finns olika initiativ för att använda och tillhandahålla mer återvunnen plast; samla in, sortera ut och avsätta större mängder plastavfall till återvinning, samt villkora mottagandet av plast till förbränning.

Bygg- och fastighetssektorn kan förebygga att avfall uppkommer genom planering i tidiga skeden och även sortera ut fler avfallsfraktioner separat på byggplatsen. Handlingsplanen lyfter fram en lång rad goda exempel på verksamheter som arbetar hårt med plastfrågan på olika sätt, inte minst genom personalutbildning.

Normer och kunskapsbrist

– Ett genomgående budskap i handlingsplanen är behovet av kunskap, information och återkoppling av resultat. Väldigt ofta bottnar ett visst beteende i gamla normer och bristande kunskap, säger Jenny Sahlin.

Även hushåll och verksamheter kan sortera ut betydligt mer plast än vad man gör idag. Men allra helst ska avfall från förpackningar och andra produkter förebyggas eller från början designas med minsta möjliga plastinnehåll. 

Av landets kommunala återvinningscentraler tar i dag knappt hälften emot så kallad grovplast eller hårdplast. Att fler inte erbjuder separat insamlings av plast beror ofta på platsbrist. Vissa kommuner erbjuder däremot sortering i flera olika plastfraktioner och sorterar även ut plastprodukter som kan återbrukas istället för att slängas.

Sammantaget kan svenska branschaktörer göra mycket för att minska mängden plastavfall som går till förbränning, menar Jenny Sahlin, men samtidigt är det största hindret framåt det låga marknadspriset på naturresurser och primära råvaror.

Efterfrågan på återvunnen plast måste öka

– Det är fortfarande för billigt att producera ny plast. Det är svårt för svenska och europeiska plaståtervinnare att konkurrera med billig import som det ser ut i dag. Efterfrågan på återvunnen plast måste öka så att det lönar sig att återvinna plastavfall.

Flera politiska styrmedel kan påverka efterfrågan på återvunnen plast, bland annat krav på återvunnen plast i offentlig upphandling samt kvotplikt på återvunnen råvara vid plasttillverkning.

Samtidigt rullar både EU och Sverige ut ny lagstiftning som begränsar engångsplast, ställer krav på återvinningsbarhet och ökar insamlingen. Ekodesigndirektivet, Packaging and Packaging Waste Regulation och producentansvarsförordningen kommer bli avgörande framåt.

– Vi är på rätt väg och det är glädjande, men det går inte luta sig tillbaka, det finns mycket att göra här och nu, säger Jenny Sahlin.