– Vi har genomfört ett antal modellsimuleringar som hjälper oss att förstå hur systemet fungerar när vi får restvärme från en annan plats i nätet, i det här fallet Vitåfors industriområde där LKAB planerar sin järnsvampsproduktion. Vi har också kört ett par tekniska tester med sänkt framledningstemperatur för att se hur systemet svarar på sänkt framledningstemperatur, säger Mårten Haraldsson, projektledare på Profu.

Goda förutsättningar för ekonomisk nytta

Modellsimuleringarna har visat att nätet är väl förberett på att ta emot restvärme. Det kommer krävas vissa åtgärder och investeringar i nya ledningar, men det har man tagit höjd för sedan tidigare. Även produktionssimuleringarna visar att det finns goda förutsättningar för ekonomisk nytta med omställningen.

– Det är tydligt att det finns både goda tekniska och ekonomiska möjligheter att ställa om fjärrvärmesystemet till restvärme, men vi ser också att den befintliga biobaserade fjärrvärmeproduktionen fortsatt kommer att behövas vintertid, säger Mårten Haraldsson.

Lägre temperatur och högre flöde

Eftersom restvärmen har en lägre temperatur än den ordinarie fjärrvärmen måste flödet öka för att det fortsatt ska bli varmt hos kunderna. Josefine Kjellander på Profu har följt testerna med att sänka temperaturen från 112 grader till 104 grader och då med högre flöde. Ytterligare tester är planerade med målet att komma ner mot 90 grader.

– Testerna gick bra såtillvida att de inte ledde till några problem i kundanläggningarna. Däremot stötte vi på vissa utmaningar i produktionsapparaten, men vi är inte helt på det klara med om problemen var en engångsföreteelse eller kommer kvarstå om vi försöker göra fler tester, det är något vi behöver studera vidare.

En viktig aspekt i omställningen är samarbetet med just kunderna. För att möjliggöra sänkt framledningstemperatur kan vissa anpassningar behöva göras i kundernas fjärrvärmecentraler, exempelvis byte och rengöring av värmeväxlare och att se till att ha korrekt inställningar. För att uppmuntra kunderna att upprätthålla god funktion i sina anläggningar tar projektet därför fram en ny prismodell som belönar effektiv värmeöverföring med lägre flödesavgift.

Minskade lokala utsläpp

Ett annan central del i projektet har varit miljöbedömningen av omställningen, inte minst på systemnivå.

– De lokala utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid kommer att minska till följd av mindre förbränning av biobränslen och det blir också mindre utsläpp och buller till följd av minskade transporter, säger Profus David Holmström.

Å andra sidan kommer Gällivare Energi troligtvis inte producera lika mycket el i kraftvärmeverket, i takt med att just förbränningen minskar. Det betyder att el kan behöva tillföras på annat sätt, särskilt under de perioder då elsystemet är som mest pressat – kalla, vindstilla vinterdagar – och då handlar det ofta om el från fossila källor. Storleksordningen på denna klimatpåverkan beror på hur lång tid framåt man tittar samt olika utvecklingsvägar för omvärlden.

Samtidigt kommer anläggningen fortsatt kunna producera både el och värme även i framtiden, för att vid behov kunna möta eventuell effektbrist och värmebehov.

Sammantaget är hela den gröna omställningen i Gällivare, att byta kol mot vätgas i järnsvampsproduktionen och sedan ta vara den restvärme som uppstår, en stor och viktig klimatåtgärd, säger Mårten Haraldsson.

− Det är en stor apparat att gå över till restvärme men hittills visar våra resultat att omställningen är både tekniskt möjlig, ekonomiskt lönsam och hållbar eftersom vi tar vara på en energiresurs som annars går till spillo. Tillsammans med kunderna och lokala aktörer bygger vi nu en mer hållbar energiframtid för Gällivare.