Fjärrvärmen spelar central roll för södra Sveriges elbalans
Fjärr- och kraftvärmen är avgörande för att möta södra Sveriges elbehov, särskilt i elområde SE4, där elbalansen är sämst i Europa. Det visar projektet Värmescenario Sydsverige som Profu har lett på uppdrag av Region Skåne och Skånes effektkommission.
– Fjärrvärmen är viktig för att minska efterfrågan på eleffekt och den kommer att bli allt viktigare i takt med att samhället elektrifieras. Den bidrar till försörjningstryggheten för både el och värme, säger John Johnsson, projektledare och senior konsult på Profu.
Kraftvärmen täcker idag ungefär tio procent av effektbehovet och åtta procent av elbehovet i SE4. Om fjärrvärmens marknadsandelar minskar och ersätts av värmepumpar kan det tillkommande eleffektbehovet bli stort, liksom kostnaderna för att förstärka de lokala och regionala elnäten.
Skånes effektkommission, som bildades 2021, arbetar för att stärka regionens el- och effektbalans, och projektet Värmescenario Sydsverige har kartlagt fjärrvärmens roll i Skånes energisystem ur ett lokalt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Projektet finansierades av Energiforsk och utfördes i samarbete med åtta fjärrvärmebolag.
Kartläggningen visar att produktionen av el från sol och vind kommer öka i SE4, vilket minskar fjärrvärmens bidrag i absoluta tal men ökar dess betydelse för effektbalansen.
– Det betyder att SE4 periodvis kommer få väldigt låga elpriser, vilket gör det olönsamt att köra kraftvärme. Det ställer därmed krav på att värmebolagen jobbar mer med lager och flexibilitet, säger John Johnsson.
Fjärrvärmen kommer inte växa
Utmaningar som höga biobränslepriser pressar också kraftvärmen och på längre sikt kan man inte räkna med att fjärrvärmen växer, enligt projektets modelleringar.
Anledningen till minskningen är mer energieffektiva byggnader och troligen en ökande andel värmepumpar. Projektet gestaltar olika scenarier för fjärrvärmen fram till 2050: från svagt sjunkande till en minskning med 30–40 procent, ner till 6 000 GWh (från dagens 9 000–10 000 GWh).
– Ur ett systemperspektiv är fjärrvärmen helt central för att ta vara på resurser som annars skulle gå förlorade, såsom skogsrester, restavfall och restvärme, samt möjligheten att fånga och lagra koldioxid. Men rent krasst kommer fjärrvärmens framtida roll helt avgöras av dess ekonomiska konkurrenskraft.
Projektet har även undersökt konsekvenserna av nya tekniker som just CCS koldioxidinfångning och lagring, och vätgasproduktion.
– CCS är energikrävande, och vätgasproduktion ökar elbehovet men levererar samtidigt restvärme som kan användas i fjärrvärmenäten, säger John Johnsson.
